Ödehusjakten

DSC_0352 (2)

En bra söndagsaktivitet här ute på vischan är att gå på ödehusjakt. Det är inte ovanligt att man ser en del ödehus när man är ute på en bilpromenad längs grusvägarna och ibland måste man bara stanna för att ta sig en närmare titt.

DSC_0328 (2)DSC_0329 (2)
Jag tycker det är spännande att går runt på en gård där ingen bott på en evighet och kika runt bland husen och ibland speja in genom ett fönster. Det läskiga vore ju om någon skulle speja tillbaka på en inifrån, men den här gången var det helt öde.

Det är som kul att går runt och tänka på hur fint det en gång måste ha varit och undra vilka som kan ha bott där och så vidare. Varför lämnar man ett sånt här ställe åt sitt öde? Just den här gården kan jag tänka mig att den en gång i tiden har varit jättefin med en stor lada, djur, lägder och en lite bäck som rann igenom tomten. Kanske till och med nått litet barn som på vintrarna lekt med den här fina kälken.

DSC_0355 (2)

Nästa stopp på ödehusjakten blev till ett litet hus längre in i byn. Ett hus där murstocken har rasat på insidan, men bland all sten ligger en liten kaffepanna och i ena hörnet står ett litet bord som någon förmodligen en gång i tiden suttit och fikat vid.

DSC_0357 (2)
DSC_0359 (2)

I den andra delen av huset ligger mest en massa bråte. Det är alltid kul att se vad som lämnats kvar på såna här ställen. Inte för att man enligt mig ska gå in eller ta med sig något från ett ödehus, men står en dörr öppen kan man ju alltid kika in, det gör jag iallafall.

DSC_0378 (2)

Detta var nog sista ödehusjakten för i år då snön sakta men säkert börja komma, och för att det inte är så mycket kvar av 2019 såklart. Men om två veckor kanske jag är på’t igen.