Sista spiken i taket

Pappen är på plats. Hallelujah! Nu kan det få regna hur mycket det vill. Det där med sista spiken är väl inte helt sant men nu är bagarstugans tak redo för alla väder, ena sidan av taket iallafall. Den andra får fixas nästa sommar.

DSC_0721
DSC_0724

Skorstenen måste tydligen också fixas så det blir tyvärr inget bröd eller pizzabak i år. Jon, pappa och jag börjar iallafall bli ganska bra på att lägga tak anser vi själva iallafall så jag tycker att vi ska starta firma. Lund-Kempes takläggning ”Det går inte fort men fint blir det”.

DSC_0733

Nu får hammarn och läggas på hyllan ett tag för i morgon drar vi till Stockholm över helgen. Bor på hotell, äter hotellfrukost och ser Roger Waters spela på Friends arena. Det förtjänar vi.

Innan dess ska jag lägga in mina första gurkor. Smörgåsgurka är nog det enda jag kommer bli självförsörjande på i år.

DSC_0736

Vad har hänt?

På dom två månader jag bott här har det hänt jättemycket och ingenting känns det som. Det känns som att jag nyss flyttat in, vilket jag ju har mer eller mindre, men också som att jag bott här jättelänge. jag har länge haft stora planer och många funderingar kring allt jag ska göra när jag väl hamnat på den plats jag vill bo på. Yoga, läsa oändligt mycket böcker, odla en massa, fara runt och upptäcka fina platser i skogarna, vara kreativ på olika sätt, vila upp mig och mycket mer. Allt detta har jag ju såklart inte hunnit med än.

DSC_0098

Eftersom som det blev sommar i maj redan fick jag lite smått panik och började förså olika grönsaker och annat kul helt på måfå och tänkte att jag var för sent ute och att inget skulle gro. Jag har ju ingen erfarenhet av att så nånting egentligen, tre tomatplantor är väl det enda jag drivit upp tidigare i mitt liv. Sen började jag gräva grönsaksland för glatta livet och efter det ett potatisland som jag räknat ut skulle behöva vara jättestort för att det ska räcka med potatis i ett helt år. Jag har ju en tanke om att försöka bli självförsörjande i framtiden och har räknat på hur det ska gå till, men i min planteringspanik så kändes det som att inget blev som jag tänkt. Att gräva grönsaksland och potatisland tar oändligt mycket längre tid än en kan tro när marken är stenhård eftersom det inte regnat under hela maj och känslan av att inget skulle hinna sättas i tid blev stor.
Småningom började ialalfall små skott komma upp av det jag sått och jag har sedan behandlat dessa plantor efter konstens alla regler, flyttat runt dom i huset så att de ska stå varm och soligt hela tiden, sprayat så att sådden ska hållas fuktig hela tiden etc.

DSC_0493

Till slut blev grönsakslandet klart och idag har den sista grönkålen kommit ner i jorden. Gurka, tomat, paprika, chili, rödbetor, morötter och allt annat jag sått lever och frodas så helt borta är jag nog inte i det här med odling ändå, eller så är det enklare än jag trott? Potatislandet fick jag där emot ge upp med. En vacker dag ska jag ha grävt det tillräckligt stort, men då är det förmodligen dags att börja på ett nytt då man tydligen inte kan sätta potatis på samma ställe år efter år, hur kräsen kan en potatis vara egentligen? Den första potatis har iallafall börjat komma upp så nån mat blir det.

DSC_0498DSC_0505

Utöver detta har jag krattat, krattat och åter krattat, klippt bort kvistar och buskar, rensat gamla rabatter, byggt en kompost, rivit en uteplats och dränerat en bit av husgrunden, försökt pynta insidan av huset och haft folk på besök lite då och då. Det är kanske inte så konstigt att det känns som att jag bott här jättelänge ändå. Jag vill passa på att tacka pappa, Google och alla som lägger upp nödvändig information på internet som många gånger/hela tiden hjälpt denna förvirrade gårdsägare och mamma som hjälpt till med grävandet.

DSC_0380

Jag har fått påminna mig själv många gånger att
-Petra det är bara maj än, du hiiiner, det blir vad det blir.
Men det är svårt att ta det lugnt ibland när man har en bild i huvudet om hur man vill att det ska bli och sen känna att jag varken hinner eller fattar hur det ska gå till, mycket på grund av att jag inte har nån erfarenhet eller kunskap om odling eller vad som krävs för att bli självförsörjande. Att allt tar längre tid än man tror har jag lärt mig iallafall. Som tur är hiiiner jag.

Så nu går jag på semester, blir ett med hängmattan i några dagar, tar tag i det där med läsandet och kanske yogandet och kanske en upptäcktsfärd  nånstans och kanske det blir nått kreativt också.

Over and out.