I veckan var jag ut och leta efter en julgran. Eftersom jag kan och vill tänker jag ha en riktig gran och eftersom jag har egen skog så var det ju bara att gå ut och leta.
På med vadmalsstassen, fram med såg och yxa och till skogs. Oändligt fint väder skadar ju inte heller när man är på julgransjakt.
Funderade en stund på nån av dessa, synd bara att jag inte har 20 meter i tak hemma.
Lufsade runt en bra stund, hittade mest bara tallar i min lilla skog och gav upp tanken på 20 meters granen, men så…..Till slut i en ett smalt trädparti mellan två ängar (fortfarande på min mark) hittade jag den, min finfina julgran.
Trots världshistoriens slöaste såg och en mur av sly fick jag ner och fram granen. Inte utan att jag var lite stolt när jag släpa hem den. Nu kan julafton komma.
Petra i Filitjärn 