Långbänken

ÄNTLIGEN äntligen äntligen är takarbetet klart för i år! Projektet som har dragits i världens alla långbänkar, skolbänkar, kyrkbänkar och parkbänkar tillsammans. Det känns så innerligt jävla skönt.
DSC_0173

Mycket som kan jävlas har såklart jävlats, Köpte läkt som var rutten, tegelpannor som var för små, tydligen jäkligt stor skillnad från panna till panna även fast dom ser likadana ut, papp som spruckit och tårar som fälts. Men nu så sitter det där. Inte utan hjälp såklart så tack! Hemskt mycket tack till alla som hjälpt mig med detta på alla sätt. Familj, släkt och vänner, ni är bäst!
Tills nästa år är det bara lite justeringar, nock och skorsten kvar. Bara bara tänker ni kanske, men det känns verkligen som bara efter allt slit med detta tak två somrar i rad. Jag blev ju inte klar med allt i år som jag tänkt men ibland får man nog bara se sig besegrad och hellre ta ledigt och samla energi. Bättre det än att jobba fram till jul och spika tills fingrarna fryser av.
Resten av dagen har jag städat på gården och gått på promenad med Valle.

DSC_0222

Han sprang efter mig och jamade som om han ville att jag skulle vänta på honom, inte kan jag säga nej till det.

DSC_0212

Vi gick ner till badplatsen och satt en stund. Jag tror inte att Valle har varit där förut för han markerade på precis allt han såg, utom på mig då. Jag tror han tyckte det var ganska mysigt att hänga med och slippa Kirro en stund. Kirro har ingen som helst känsla för när det är läge eller inte att tränga sig på om man säger så.

DSC_0231

Vad jag ska ta mig för om dagarna nu vet jag inte riktigt, men det visar sig nog.

Varde ljus

Eller inte…solen går upp vid halv tio och ner vid två. Där emellan får man försöka hinna fota fina ställen och greja ute.

DSC_0470
Innan frosten kom.

Sen blir det kolsvart och då för man ta tag i julstöket. Hela släkten ska vara hos mig i år så det är en del att göra, framför allt att städa.
DSC_0524DSC_0538

DSC_0535-3
Björkå bruk

Filitjärn hade besök av en flock renar för nån vecka sedan och dom ska tydligen bo häromkring hela vintern och det är såklart jäkligt mysigt. Synd bara att dom inte synts till i byn sen dess. Jag var ute och körde för att leta efter dom en eftermiddag vilket ni kan höra om här. Renarna lyste med sin frånvaro men min hjortronsmyr var ju fin iallafall.

DSC_0645DSC_0644

 

Sista rycket

De senaste veckorna har all ledig tid, med några undantag, lagts på att få upp pannorna på taket och nu är det klart! Jag borde ha en fest för mig själv känner jag efter allt detta slit. Ungefär 700 takpannor har jag släpat upp på taket igen. Det är inte utan att man blir lite stolt och stark i armarna efter det. Pappa var här och spikade upp plåt över nocken som får ligga under vintern tills andra sidan av taket skall rivas ner och allt börjar om igen, nästa år.

DSC_0294

Ställningen plockas ner och jag tänker inte göra ett skit ett tag framöver. Bara gona.

DSC_0329DSC_0371

Alla löv, utom tre, har blåst bort och det är nog nu jag tycker hösten är som finast. När allt är grått och kalt. Jag är inte så mycket för färgglatt. Det är samma på våren när alla blommor slår ut. När den första färgexplosionen lagt sig, då är det fint.

DSC_0359DSC_0356

Frosten har legat ett tag nu och idag kom snön. Jag blir så sugen på att ta fram skidorna men av erfarenhet vet jag ju den första snön är lite lurig och lär försvinna, men det vore kul om den stannade.

DSC_0392

Gör höst

Nu har det blivit höst på riktigt. Skrapat bilrutorna, tagit fram långkalsonger och skördat potatisar är det som hunnits med mellan takpannorna som sakta men säkert kommer upp på taket igen. En stor trälåda med potatis blev det som ligger och väntar på att bli uppätna i jordkällaren.

DSC_0283
Släppt ut katterna och gått och kikat oroligt i fönstren efter dom har jag också gjort. Köpt en ljung som sig bör för att höstpynta lite på bron. Det är så jävla skönt med höst. Man svettas inte ihjäl, man har inget som måste hinnas med innan semestern är slut, och man behöver inte ta till vara på solen och känna sig tvungen att va ute. Nu är jag i och för sig ute och donar hela tiden ändå men ni fattar vad jag menar. Årets första norrsken har också visat sig. Fint.

DSC_0188
Det är väldigt svårt att fota norrsken tycker jag, iallafall med min kamera, så jag ska öva på det nu när norrskensäsongen dragit igång. Det är lättare att fota en lite tjärn.

DSC_0231DSC_0197DSC_0204

Den stora inläggningsnatten

DSC_1016

Den senaste tiden har det varit så fint här i Filitjärn att man smäller av lite grann. Gyllene kvällsljus och dimmiga lägder. Hösten när den är som finast.

Meen så kom en regnig kväll. Det tillhör ju också hösten men det är inte lika fint tyvärr. Då gjorde jag iallafall slag i saken och drog upp alla rödbetor och kålrötter. Sen började projekt lägga in rödbetor, alla nio, det tog ungefär halva natten. Eftersom mina rödbetor blivit så stora tog det oändligt med tid att koka dom och sen få till lagen med pepparrot och kryddor. Pepparroten växer lite som den vill vid bagarstugan och är väl egentligen bara att gräva upp, vilket jag haft gott om tid att göra när det inte spöregnat, men icke.

DSC_0009DSC_0051

Som ni ser har mina kålrötter vuxit och blivit riktiga monster, stora som amerikanska fotbollar ungefär. Dom ska väl egentligen inte växa sig så stora vad jag förstår, men dom smakar iallafall bra och det blir rejält med rotmos.

En annan sak som kommer med höstkvällar är ju kylan och mörkret. Jag ser ingenting utanför fönstren efter klockan 21. Som tur är ger det mig alla anledningar att börja elda ordentligt i vedspisen. Jag vet inte om det går att få det så mycket mysigare än så.

DSC_0036

Under tiden

Har haft en paus från taket ett tag nu och då har jag istället passat på att agera målare. Bagarstugan har nog inte blivit målad under min livstid så det kändes som att det var dags. Hittade några gamla stålborstar i ladan och började borsta.

DSC_0993

DSC_1000

Jag gillar inte att lämna saker halvfärdiga så jag fick måla långt efter att det blev mörk för att få det klart, men fint blir det.

Jag har även målat klart vindskivorna så att den dagen taket blir klart ligger det nya vitmålade vindskivor och väntar. Lite framförhållning får man ju ha.
Att ha en gigantisk lada som inte bara innehåller hundratals prylar utan gör så att man kan måla under tak är bra när oväder drar in. Tänkte visa mer av ladan framöver när jag städat där inne.

DSC_0976

DSC_0959

Efter oväder kommer ju dimma och det gillar jag. Var ute och härja på åkern tillsammans med grannens katt en kväll när det slutat regna. Mysigt värre.

DSC_0925

Det tar sig

Arbetet med bagarstugans tak fortsätter och idag kom pappa och Jon hit för att hjälpa till med den övre delen av taket. Jag kan säga att det går bra mycket snabbare när man är tre än när man sliter på ensam. Det jag lyckats åstadkomma i rivväg på en vecka gjorde vi på en dag.

DSC_0672-2
DSC_0661-2
Det är väldigt kul och spännande att se hur taket är byggt nu när skalet är borta. Vilken rejäl bagarstuga jag har alltså =) Bara någon enstaka planka som behöver bytas och sen ska pappen på.

Farmor, farfar och min faster kom också förbi fram på dagen och hjälpte till med att få bort allt spån som regnar ner på gräsmattan, fastnar i buskar och lite överallt. Sen blev ju såklart lite fika också.

DSC_0675-2

DSC_0677-2
En gullig farmor ❤

I morgon ska pappen upp och förhoppningsvis lekten och sen är det bara att konka upp alla tegelpannor igen. Efter det blir det inge mer renovering för den här sommaren.

DSC_0685

Om jag är höjdrädd längre? Svar: Nej, bara lite….,men mest för att nån annan ska ramla ner.

Efter regn kommer dimma

Körde hem nu på kvällen efter en dag med ett välbehövligt monsunregn. Det fina med regn förutom alla självklara saker som att vi kanske får bukt med torka och missväxt och alla som arbetar med att släcka skogsbränderna som rasar i landet får hjälp från ovan är att det kommer dimma.

DSC_0290DSC_0278

Förvisso ser det ut som att det brinner och ryker som en skogsbrand men som jag har fått det berättat för mig är det trollen som eldar när det kommer dimma från skogen, vilket är en mysig tanke. Trollen har inte eldningsförbud med andra ord.

DSC_0294

DSC_0301

DSC_0336

Saftar loss

De senaste veckorna har jag blivit lite besatt i att göra saft. Har aldrig varit nån saftdrickare tidigare men nu har det helt plötsligt blivit nått jag vill dricka varje dag. Det kan ju bero på värmen. På kvällarna när man kan vara ute utan att svettas bort har jag plockat rallarros och älgört och saftat loss.

DSC_0077-2 (20)DSC_0077-2 (5)

DSC_0088
Älgört

Det tar ganska lång tid att göra saft på dessa blommor. Bägge ska ligga och dra i en hink eller kastrull i ungefär en vecka så man får ju inte ha saftabstinens direkt. Under tiden har jag istället gjort rabarbersaft. Hjortrona är också på gång så jag passade på att plocka lite och gjorde lite sylt när jag ändå var i farten. Det är ju ganska lyxigt att bara kunna cykla bort några hundra meter från gården och hitta hjortron tycker jag.

DSC_0064DSC_0192

Jag har även hittat stenbär efter vägen här, ett bär jag inte ens visste om, som jag ska prova att göra nått gott på. Det kanske slutar med att jag öppnar Petras saft och sylteri här ute om det fortsätter såhär.

DSC_0167

Cykelsemestern

Här kommer ett långt inlägg och bildbomb från förra veckans äventyr. Förra söndagen gav ju jag och Jaime oss iväg på vår cykelsemester i Höga kusten. Vi cyklade från mitt Filitjärn vid 10 på förmiddagen och tog den fina vägen via Västansjö.

DSC_0581

DSC_0589
Fösta låånga uppförsbacken av många.

Ungefär 1,5 mil in i cyklandet hade vi avklarat den första långa uppförsbacken och allt var frid och fröjd. Nån kilometer senare pajade växeln på Jaimes cykel och endast treans växel fungerade. Vi lånade ju min farmor och farfars cyklar som bara har tre växlar men att cykla på den trögast av dessa hela veckan kändes ju sådär så vi fick ta en vätskepaus hemma hos dom för att försöka få nån ordning på växlarna. Till slut efter lite meck och eltejpande så fick Jaime och farfar iallafall in tvåan och det fick duga. Vi rullade vidare över Sandöbron och vidare mot Svartnora längs Ångermanälven. Under den sträckan tog jag en kisspaus i ett jordgetingbo och Jaime blev jagad av en gigantisk broms som mer än allt ville äta på honom, jag skrattade ihjäl mig och Jaime fick kramp i benen. Händelserikt med andra ord.

DSC_0594DSC_0645DSC_0600
DSC_0611-2

Vid 20-tiden va vi framme på Hörsångs camping och vi fick en fin kväll med Yatzy, öl och fin kvällshimmel. Alldeles för kallt i vattnet för två badkrukor dock.

DSC_0651DSC_0655

Vi vaknade dag två med ömma rumpor och lår men efter frukost och framför allt kaffe var det bara att ge sig iväg längs vägarna igen mot Norrfällsviken. Det här var den backigaste sträckan, men på visa ställen var det flackt och fint.

DSC_0677DSC_0707

DSC_0720

Vi kom fram sent till Norrfällsviken men det kompenserades med att det fanns dusch där och då kändes allt slit upp för alla backar i motvind värt det. Vi promenerade runt i viken och spelade Yatzy innan det var dags att sova. Alla tältgrannar snarkade delux men som tur var skulle vi inte cykla så långt dagen efter.

DSC_0744DSC_0770DSC_0779

7,5 kilometer från Norrfällsviken ligger Mjällomslandet och där kan man ta båten ut till Ulvön så det gjorde vi. I Mjällomslandet finns även en liten gullig loppis på bryggan jag kan tipsa om som vi var tvungna att fynda lite glasprylar på. Inte helt optimalt när man är på cykelsemester kanske men det gick inte att motstå en porslinsfågel och dricksglas i 70-tals stil. Jag har inte varit till Ulvön sen jag var liten så det var roligt att åka tillbaka dit. Ulvön är en större ö med hotell och restauranger och runt 40 fastboende. Jag hade rekat innan vi åkte ifall något ställe skulle visade VM-matchen mellan Sverige och Mexico och det gjorde det. Efter att ha hittat en tältplats på en egen liten strand och ett iskallt dopp i havet så gick vi till Ulvö gästgiveri och åt, drack öl såklart och såg matchen i deras salteri. Jättemysigt!
DSC_0822
DSC_0856
DSC_0869
DSC_0890

I ren segeryra tog vi sen cyklarna och cyklade till andra sidan ön och kollade in den gamla fiskebyn Sandviken. Tydligen ska det spöka där men det var ganska lugnt på den fronten. Vi passade även på att gå upp till en utkiksplats där vi lyssnade på matchen mellan England och Colombia för att höra vilka Sverige skulle möta i kvartsfinalen. Vi vet ju alla hur det gick i den matchen, men just då var det spännande.

När vi åkte ifrån Ulvön var det tänkt att vi skulle kliva av i Ullånger för att det helt enkelt är närmare hem till mig därifrån. Vår kompis Carin skulle hämtas på tågstationen i Kramfors samma kväll som vi kom hem så vi tänkte ta det säkra före det osäkra, men det blev inte riktigt så. När vi klev av båten så var vi tydligen i Docksta. Från Docksta finns ingen riktig cykelväg ner mot Ullånger och vi ville inte cykla efter E4:an så vi visste inte riktigt hur vi skulle göra där en stund. De alternativ vi hade var att börja cykla en väg norrut som var betydligt längre eller ta Höga kustenleden som vi trodde var en typ av väg eller stanna på friluftsbyn och åka med skidliften upp på Skuleberget där det var Höga kustenkväll och dricka öl. Vi valde det sistnämnda och bestämde att vi får cykla ”utav bara fan” de 8 milen hem dagen efter. Det var en läskig lifttur för en höjdrädd men så värt det när man kom upp och fick se på utsikten med en öl i handen.

DSC_0942DSC_0954DSC_0967

Dagen efter klev vi upp klockan 6 och packade ihop allt, åt frukost och drack kaffe såklart, sen bar det iväg. Det vi trodde var en typ av väg på Höga kustenleden visade sig va en stenig stig upp för två berg. Vi slet med cyklarna genom en skog över rötter, stenar och med en myggsvärm omkring oss. Två timmar tog det att ta sig mellan Docksta och Ullånger, men det gick! Vi va jäkligt stolta när det vi väl kom ut till civilisationen igen. Där stötte vi på en man som berättade att han aldrig sett nån någonsin ta cyklar med sig den vägen. Då blev vi om möjligt ännu stoltare.

DSC_1006

Resten av vägen cyklade vi verkligen ”utan av bara fan” men med ett matstopp på Box i Marieberg där vi även hann med att gå på loppis en sväng. En vinylskiva till mig och en porslinshäst till Jaime. Till slut såg vi skylten hem till min by och de sista 2,5 kilometerna kändes riktigt lätta. Det är som att man till slut kommer in i en jämn takt och lår och rumpa slutar göra ont. Det känns nästan som att man skulle kunna cykla hur länge som helst, men bara nästan. 9 timmar tog det allt som allt. Ganska bra ändå må man säga och vi kom i tid för att hämta Carin på stationen.

DSC_1007

Lite mer är 19 mil betade vi av på fem dagar och jag kan med det varmt rekommendera att cykelsemestra i Höga kusten trots backarna, ömma ben och rumpa och lite tvivelaktiga alternativa vägar. Vi hade ju extremt tur med vädret efter en blåsig och kall junimånad och det bidrog såklart till att allt upplevdes ännu bättre, men det finns så många fina platser att se längs vägarna och gott om alternativ för tältning eller om man vill bo i stuga för den delen och det är helt enkelt väldigt roligt att cykla. En kork punsch efter varje bro eller uppförsbacke är också ett hett tips. Nästa cykelsemester blir dock i Skåne 😉